Utmaning68-Hanna tar beslut

Det regnade och hon stod utanför och såg in på PCn. Den lockade.Virusprogrammet var uppdaterat så allt var klart. Suget kändes i magen även här ute. Jag måste stå emot tänkte hon. Jag måste ta hunden på en prommenad nu. men hon gick ingenstans. Lilla Polly stod och frös vid hennes fötter och undrade vad som stod på.
Hanna gick in,kastade jackan på golvet och satte sig hungrigt i datorns lugnande strålning.
Favoriter och sen var hon inne. Det var så välbekant. De spratt till i henne. Användarnamnet, password sen var hon online.
Pokerbordet var fullt med deltagare redan. Hon startade alltid med att kolla in konkurrensen. De var välbekanta nicks. Några hade hon tampats med dagligen och kände väl.Hanna låg väldigt bra till och ikväll skulle hon kunna vinna tillbaka det hon förlorade i onsdags. Tiden var perfekt, radion stod inställd på favoritkanalen och hennes hund låg på den stora beanbagen brevid. Precis så skulle det vara för att turen bäst skulle kunna hitta henne.

Första given , nej , hon la sig. inga bra kort.
Det andre , nja jaa. Nej, lägga sig direkt när hon såg att Guldjörgen kom online.
Hanna sögs in i spelet. Tiden hade ingen betydelse , bara att spela, vara smart och vinna. Hon lyste inombords.
Dagen eftersov hon länge. Klockan var två innan hon tog ut Polly för att kissa. Sen var det kaffe och bulle framför datorn. Under tiden hon sovit hade Dick, Sexyhart och MrGoal spelat en lång runda. Hannalog och visste att det bara var att hoppa in. Det sög till i magen av förväntan. Hon kunde tänka sig in i att de skulle hojta glatt på sina respektive språk och vara noga med att spöa henne hårt. Det var respekt inom Onlinepoker.

Hanna lutade sig bakåt i stolen. På något sätt hade ett mäktigt kaos tagit över lägenheten. Det var två veckor sen hon gått till jobbet och alla pizzakartonger och conrflakespaket stod lite överallt, gammal mjölk, lite blomflugor som surrade. Hundmaten utvält i ett hörn i hallen så Polly kom åt.Det såg inte bra ut. Detta var hennes semester.

Jag borde ju...tänkte hon och kände hur allt bara blev så tungt, över henne. Allt hon skulle ha gjort, saker man borde... hennes kropp hade också förändrats på något konstigt sätt. Den var tung, jästig. Och hon skulle ju ringa någon...?
Nej hon mindes inte. likaså bra att gå och lägga sig igen.

Fjorton dagar senare låg hon fortfarande i sängen. PCvar ditflyttad och hade en bra plats på en av mormors kuddar. Hunden och Hanna dåsade. Det var länge sedan gardinerna dragit ifrån.Hanna hade aldrig vetat om ljuvligheten innanför en rullgardin. Allt var avskärmat , avstyrt som resten av hennes liv.

Med att vakna blev hon också påmind om hur det gått i natt. En massiv förlust. Den var så omfattade att hon valde att svepa en hel vinare innan hon satsade den sista given.Inte ett bra beslut, tänkte hon idag.. Faktum kvarstod. Hon var nu totalt pank och efter med säkert tre hyror. Eftersom hon inte öppnat sin post på några veckor så hade hon bara en kall aning i maggropen att hon var på väg att bli vräkt.

Never mind tänkte hon och tryckte ner kudden över huvudet. Genom att stänga ute ljuden hoppades hennes abstinenta hjärna att allt annat skulle försvinna. Den logiken föredrog hon framför verklighetens skarpa drag.
Hennes tankar hade redan en lösning, den enklaste bästa lösningen i världen, den vackraste och mest logiska man kan tänka sig. Hon skulle försöka hitta pengar någonstans och få tillbaka turen.

Den första platsen hon kom på var sin arbetsplats. de hade inte sett henne på veckor och skulle bara bli glada om hon kom på besök under sin semester.

I fikarummet med tulpanerna hon köpt som förhöjde stämningen ursäktade hon sig plötsligt för att gå på toa. Den lilla toarummet låg precis brevid personalens omklädningrum. Hanna stod i dörren och blev torr i munnen, datorn hemma, gemenskapen på nätet, meningen, övertygelsen av att ikväll var det hennes tur att vinna stort. Allt blandades med suget i magen och gjorde det lätt att gå in i rebeccas väska och Arnes jackficka för att "låna" några sedlar.
Hon skulle lägga tillbaka dom redan i morgon. Hon var ingen dåligt människa , hon skulle till och med kunna lägga tillbaka lite MER än det hon tog och då kändes allt som en ren tjänst hon gjorde för dom.
Hanna stod och var nu helt övertygad om hur glada alla skulle bli om hon komma tillbaka med så mycket, då skulle de förstå.

6 kommentarer:

Anonym sa...

Riktigt bra skrivet. Spännande och jag satt helt klistrad vid skärmen ända tills slutet. Fortsätt så :)

Lillemor sa...

Skruvad och fin, ett fint porträtt av besatthet. Och alla bortförklaringar och hur man lurar sej själv.

Lillemor sa...

Vad säjs om opsymone, då? vackert, va?

Margareta sa...

Lätt att bli fast också i din historia. Vill gärna veta hur detta slutar.

liselotte sa...

Mycket bra text man märker tydligt att du har kunskap om dessa mänskliga aspekter.Det är äkthet i din text

Chranna sa...

Du är så bra.