utmaning


Stenbåge


Vi står upp
enkel position
viker
inte undan för regn och bråk

står upp
och ler mot uppgången
och nedgången
när det sker

mitti
har vi en egen
önskan
kanske en längtan
kanske en orimlig dröm

av att få sväva undan
mellan vindar
mellan droppar
drivande

löst
fritt

Det är en dröm
den håller mig samman

Utmaning 259 - 16 september

Skriv 5 favoritord på G och en berättelse där minst två av dem är med.


Gorilla gulsippa glad gotland

En hade saxar i händerna
jag satt ner

stred inte mot dem
jag satt ner
vilade
lyssnade på

elakheter
for som troll

mellan oss
Och jag bara satt kvar

Öppningar

Nåt vitt

Vi är vita
alla
innuti
som om vi var nykokta
potäter
eller stiliga soldater
från turkiet

Jag ligger i vitt framför dig
och du bara gapar
och ingen vet var vi är

och sen hör vi skratt
och leken tystnar
vi är så tysta vi kan
under bordet

Utmaning Revanch



Man kan skoja om sådant här men jag känner ett allvar i tankarna som jag inte känt så ofta förrut. Jag minns de ljumma dagarna ute på balkongen innan allt detta hände då mina starkaste känslor handlade om Sveriges damlag ledde någon fotbollscup eller om bilen gick sönder.

Jag heter Emily Gillson och jag har en plan. Revanchen var min. Jag satt på motionscykel på gymet och sneglade runt om kring mig. Vem skulle jag kunna fråga? Den svettiga mannen var nästan vad jag ville ha fast han var flintis. Kanske om han fick en peruk? nej så långt behöver jag inte gå.
En med perfekt blont hår man stod vid latsmaskinen och drog tunga tyngder , han kanske? eller den där yngre förmågan vid benpressen?

Sedan såg jag den mest perfekta av alla. Han seglade in från omklädningsrummet som en gudagåva. Hög som en fura, och så bred som en björn över axlarna så jag bara stod och tappade hakan rakt ner till golvet. Han skulle det bli. Hans hår var guldbrunt och lockigt och räckte ta mig tusan, ändå mer till ryggslutet.

Jag såg på hur han ställde sig vid en av löpbanden och slog en stor knut på sitt tjocka hår och satte det i nacken. Jag njöt av blicken. Hans kropp var än mer fantastisk välbyggd än jag någonsin sett hos en man. Han skulle duga. Han måste det bli.

Jag tog löpbandet brevid och satte igång en intervallträning . Jag sneglade in på hans dispaly och såg att han satt den på rejält snabb powerwalk. Ja, varför inte. Kroppsbyggare brukar vilja deffa med seriös fettförbränning.

Jag var imponerad och lättad. Försiktig som jag är gjorde jag min träning, tyst, brevid honom och eftersom jag har en vältränad och snabb löpstil fick jag snart ett leende tillbaka från våran gemensamma spegel. Jag såg hur bra kondis han hade och log tillbaka.

Efteråt i stretchingrummet möttes vi igen.
- Kan du ge ett bra tips på stretching för höftböjaren. sa jag och log . Jo visst det kunde han och så blev vi bekanta.

Jag kunde knappt hålla mig för skratt när han hade presenterat sig. Han bjöd på en mörk scottisk accent när han sa Diarmad Burns och uttalade det Dermond Bööörns. Så himla perfekt.

Nästa gång jag träffade honom hade jag faktiskt kollat upp honom lite. Jag hade"googlat" hans namn och hittade honom både på Facebook och på någon blogg för musiker. Eniro.se hade hittat hans adress precis bara tre kvarter från gymet så jag gick dit en kväll och smygkikade. Jag stod sedan där några kvällar med min hund och den dagen han kom ut ur sin port med en intersportväska följde jag efter med min träningsväska. Hunden dumpades av i kemtvätten i hörnet där min moster arbetar så det hade jag förberett.Spelet hade börjat!

Diarmad hade redan bytt om när jag kom. Han hade håret i en fläta denna gång.Hans muskliga ryggtavla dansade mot mig. Han verkade till och med mer solbränd.

-Hej Em, sa han när jag kom till "vår" plats vid löpbanden.

-Tjena, sa jag och spelade coola tjejen som inte alls hade några baktankar. Jag ska springa max idag, sa jag och klickade in mina uppgifter, pluggade in mina earphones och höjde farten från noll till 10.5.

-Vi kanske kan ta en fika sen , sa jag lätt anfådd och nonchalant.

-Jo det gör vi, nickade han och sen tränade vi fokuserat och svettades ikapp.

Vid det ekologiska kaffet och proteinkakorna kände jag fjärilar i magen. Han var precis rätt typ. Jag måste våga så jag frågade rakt ut om han ville hjälpa mig med en sak:

-Va? Jo det är klart! Han log förväntasfullt.
-Jo serru. Du verkar ju vara en cool snubbe och jag skulle behöva en sån.
- Jaaa? sa han med sin accent.
- Jag skulle vilja hyra dig?
- Hyra mig? Nu såg han förbryllad ut.
- men inte så ...inget sexuellt förstås,log jag och klappade honom på den stora armen.
- Jag vill att du hjälper mig med en plan jag har.
- Ja? han lyssnade.

-Jag har ett ex. En kille som dumpat mig på det mest töntigaste sätt man kan tänka sig. Det vill säga vi var inte ens ihop och nu är det slut. Och det är hans fel. Ju mer jag tänker på det ju argare har jag blivit och jag vill ge igen.

-Ja?.. och jag skulle..sa han dröjande men verkade fortfarande intresserad.

Jag förklarade snabbt min plan och såg på honom att det tog ett tag för honom att greppa sin del i det.Jag gick på toa och hämtade påfyllning av kaffet och när jag vände tillbaka till bordet såg jag hur han satt och log mot mig.

- Yes! det låter helt crazy men skeetkul. Jag hjälper dig, När ska vi sätta igång..?

- torsdag den 11 , sa jag. Då kommer exet att vara tillbaka i stan och då vet jag precis vart han är på kvällarna. Bromma Gymklubb. Han tränar nämligen hårt inför DMet som är vid halloween. Han är en sån kontrollfreak att han inte kommer att hoppa öven en enda träningtimme för att platsa i sin första bodybuildingstävling.Uttagningar de två nästföljande torsdagarna i oktober.

-Ok sa Diarmad, i know. Jag är själv redan uttagen till stockholms DM så jag kanske känner honom....jag såg han han försökte fundera ut vem det var.

-Jo han heter Lenny och är ganska lång och ...

-Ah! Han fattade, det är han som .... like me?

Likheten var väldigt uppenbar när Diarmad drog fingarna genom sitt långa hår.
-Aha...i see, sa han eftertänksamt. I see.....I know him..

Han hade kopplat, för det var inte många bodybyggare som lät sitt hår växa så långt och som höll det välskött och vackert som en kvinna. Många gånger hade Lenny och jag skämtat om hans likhet med en av de stora wrestlingstjärnorna från USA.

Torsdagen kom och jag önskar jag kunnat vara med och se allt. Jag får nöja mig med att jag hade skapat planen och att Diarmad återberättade det.

Lite förberedelse fixades samma dag sedan ringde jag honom. Diarmad skulle ringa mig när allt var klar.

I gymet kände sig min riddare hemma, berättade han efteråt. Han kände många av de största byggarna och kunde därför snabbt hitta Lenny bland tyngder och spegelbilder. Lenny hade så klart en del muskler men skulle nog aldrig få en kropp som kunde mäta sig med en urstark skotte.

Antagligen skulle han komma med på tävlingen för nu förtiden tog de in alla som har lite kropp bara för att hålla sporten levande. Diarmed skattade och jag njöt.Det fanns en del pengar i det hela och speciellt inom tävlingsdelen.

Lenny låg och tränade med de tunga vikterna "spottad" av en coachliknande person med namnlapp. Det hördes ganska mycket stånk och stön och ohhhh och ahhhh..som var vanligast när nybörjare tränade, berättade Dairmad. Vi som varit med ett tag har lärt oss att fokusera och andas rätt, men man måste ju börja nånstans..

-Well, fortsatte han, så tränade jag i närheten för att kolla in honom och han är ju lite av en posör..? Grabben kan ju inte låta bli att "checka" in sig själv i speglarna. Så hans träning tog sina uttdragna två och en halv timme.Tillslut visste jag inte hur jag skulle stå ut att bara vänta..

En timme innan stängningsdags vär det nästan obligatoriskt att alla seröisa Builders bastar ihop. Gymet har en splitterny renoverad ångbastu och då hade du rätt, love. Han nästan kastade av sig kläderna efter träningen ,in i en snabb dusch och trängde sig in i bastun.

Jag tog min tid och kollade i spegeln om tat´en satt kvar. Jodå. Jag gick in i bastun och det tog några sekunder innan jag såg de som satt där i ångan. Som vi sagt spelade jag den självupptagna drummeln som tränger sig ner på den plats som passar honom bäst. Det vill säga precis ovanför lillgrabben Lenny så han skulle hamna mellan mina ben.

Tystnaden blandade sig med ångan och alla verkade sitta i sina egna tankar. Lenny såg sig om lite mer och verkade vilja samspela. Mitt ena ben snuddade vid hans axel så han vände sig. Hans blick var liksom desperat efter att känna sig som en del av byggarna, som en av oss som redan tagit en del DM och EM och kommit trea i VM 2001.Kanske få lite tips eller bara bekräftelse.

Sedan såg jag hur hans ena öga fångade min senaste tatuering. Den var ju fejkad men dit målad av en rikigt tat´artist så det skulle se riktigt ut. Han slog bort ögonen men kunde bara inte låta bli att stjäla en titt till upp längs inidan av mitt lår.Det kröp i mig men jag gjorde det för din skull.
på insidan av mitt lår stod orden " Emilia Gillsons Property" i gotisk stil.

Jag satt helt lugnt och noterade detta och hur hans ansikte förvandlades till en förvirrad röra , med plötsligt uppkomna vita partier i ansiktet och på halsen. Han svalde och stal en titt till och verkade som han inte trodde sina ögon. Hans ögon undvek nu mig helt men jag såg på honom att han hade tusen frågor och onda aningar innanför pannbenet.

Då slog jag ihop mina knän. Maken till nervös person fick man se. Ditt ex nästan studsade ut från bastun. Hans rumpa var randig av bänken han satt på och det var ju inget ovanligt men på ena skinkan kunde vi se en kvarglömd neonrosa prislapp med orden: Stadsmissionen,pris 120kr. inget återköp ,endast kontanter

och hela bastun började vråla av skratt.













Utmaning 248 god gärning

Silvia Blanca tog av hatten och kastade den in i klädkammaren. Obelix sprang efter för att leka med de små plastremmarna. Det får väl bli så tänkte Silvia. Hatten har sett sin sista himmel. Jag har då ingen lust...

Vid köksön tog hon en mugg med gammalt te, från igår, kallt, beskt. Det var en tröst att någonting passade in i hennes inre.

surt känns det. När hon fångade sin spegelbild i aluminiumkylskåpet såg hon sina djupa neråtböjda mungipor gråa skinn. Vem är det där? Hur kan man bli så drabbad?Hur kan man ha så fel?

Hon vände sig om och stirrade ut i höststaden. De stora björkarna bar ännu löv men susade högt och slog efter varandra i vinden.

Det fanns blod under fingernaglarna och det sved i ett hack på överarmen. Kanske man måste ta hand om detta?Jag är ju ändå avdelningschef på en vårdcentral! eller bara gå och lägga mig direkt? strunta i madrassens eventuella förstörelse och få somna djupt.

Silvia såg längtade in i sovrummet och vite Caspian som kringlade sig vid huvudkudden. Han hade sovit själv i natt men inte avstått från sin favoritplats. Det kändes ändå tryggt att allt var som det ska här hemma.

Det var en god gärning hon hade gjort. Skurit av den omöjliga situationen bokstavligen med kniv. och det var en fin oanvänd kockkniv som kunde ha blivit en välkommen present. Ibland uppenbarar sig tillfället.

Det var väl utfört men nu var Silvia trött.
Väldigt nöjd och trött som efter en strid i storm.

Utmaning tungt

jag älskade dig alldeles för försiktigt
ända in i det sista
där jag stod med hjärtat runt
fötterna
blånagel och vrickad fot

du sa bara nej tack nu är det slut
det känns inte hundraprocentigt
för mig

jag måste ta min väska och gå hela vägen hem
utan din skyddande rygg mot min arm
din blick i min

(som igår)

rakt hemåt
genom staden

så jag gick
såklart
snabbt hemåt

isig väg att trampa
snubblande nära ramla
gatulyktor som ger trasiga skuggor
följde mig

du sa något jag inte glömmer
någonsin
tror jag

att jag inte var rätt för dig
och att du gått vidare redan

gråten satt inte i mina ögon
inför dig
jag tog dem och bar dem
över stadens mörka gator
som duvägg skört
spräckligt levande

och lät dem falla till golvet
i trapphuset
lagom innan jag kom hem
till mitt

Photobucket

Utmaning

At rensa i garderoben
Photobucket

stimmande barn sjuka kattungar
vem tänker på mamman som står i strumplästen och svettas
hon fick kaffe på sängen av sin make
han gick
och en tårtbit
för det var hennes namnsdag

Barnen i skolan
sol ute
ingenting inne är något nytt

vad ska jag göra för kul? tänker hon förstrött
som om det fanns ett svar i tvättmaskinens inre
dit hon ser
kanske skulle man
kanske skulle man
kanske skulle man bara ta alla jävla skitiga kläder och kasta ut dom från balkongen

som confetti från himlen
skulle alla tro

eller att ett party nått sin kulmen
och de skulle le och titta ut
och vara avundsjuka

kanske skulle jag
kanske skulle jag ta alla odiskade tallrikar och kladdiga glas
och karotter och vräka dom i makens sängoch bädda säck
och ta en charterresa till Spanien eller Paris
och köpa en stor hatt men en blomma på som jag kunde segla fram i.

Kanske borde man ringa
kanske borde man ringa i en stor klocka
att nu kommer TÅGET
det jävla enormt kraftfulla tåget
som utan pardon drar fram
åt vilket håll det vill
och tjuter och bromsar och tuffar och inte stannar för någon om hon inte vill
och som ALLTID HAR ETT UPPDRAG OCH ETT MÅL.

Posten damp ner på mattan
Väckt
satte vår kvinna upp håret
i en stor tofs i nacken
och började rensa pojkarnas garderob.