Om att trösta

Signifikat är att jag sitter här i mörket
och är tillhands,
jag önskar,
jag  la mig vid min sambo och sov en god natt
men jag sitter kvar vid datorn.
jag är här.
Det startade med en flickvän. hon berättade , fler kvällar i rad att han var dum mot henne
krävde saker inte inte gillade
sa saker hon ej blev glad av, anmärkte.
jag lyssnade
Landskap emellan oss, tid vi inte inte setts
jag mindes och ville vara där.
Hon satt i sin stol och gav upp
det kunde hon ju göra
ja en som älskade och ville hjälpa beskydda
nej. allt var okej.
okej .allt är okej.jag stöttar dig
Kom  till mig om du behöver
Inget svar
på år.

Om ett välkommet förslag

Han hade mig bunden hand mot hand, fot mot fot, det skavde och klämde , var obekvämt.Jag skulle inte klaga. Han hade dragit en filt som luktade snus över mig innan han gick.
Jag hörde hur han reglade ett lås, klampade i en trapp, sen tystnade allt. jag var ensam obekväm. Rädd. Jo jag var rädd. Jag kände det var svårt att hålla tillbaka tårar och skit men jag fokuserade på det , spände mig , i de kroppsdelar jag behärskade och det lättade.
Senare vaknade jag . En ny dag, ett nytt slags ljus på väggen ovanför, jag behövde kissa. En tystnad som hotande. Jag mindes. jag vaknade och mindes.
Skrammel utanför, en signal av något slag, en bil, körde förbi. jag väntade. Illa stel och öm, Jga väntade in honom.
Jag fick ett förslag. Han hade ej kommit än. Jag låg i min position avdomnade kroppsdelar och allt, jag tog ett slags djupt andetag och visslade ut luften, Ingen speceill medlodi, bara ett visslande ljud jag förmådde.Ingen skulle höra det. Det var bara jag. Filten hade hasat ner, jag såg skuggor och ljud, vägg och tak. jag hade en plan djupt därinne. Sommar mindes jag, liv mindes jag men allt hade ersätts av mörker och ont.
han skulle komma igen antagligen. jag väntade stilla, domnad. Ingen hunger , ingen fråga bara väntan. Då kom han.Jag såg hans ögon, mörka vågade. jag sa inget, vill sjunka in i madrassen, log troligen mot honom, för saken skull, för det var det enda jag orkade frambringa. leendet. och han log tillbaka.,

Om skogen 18 aug 2011

SÄLLDOM SAKNAR JAG SKOGEN SÅ MYCKET SOM VID REGNOVÄDER UTAN PARAPLY.
LIVETS EGET TAK.

SÄLLDOM TRÖSTAR MIG SOLEN SOM NÄR INGEN RINGER TILL MIG OCH JAG HAR GLÖMT ATT BETALA ELRÄKNINGEN.

NI KAN NOTERA ATT JAG ALLS INTE VET OM SÄLLDOM ÄR DET RÄTTA ORDET ATT ANVÄNDA NÄR JAG KASTAR MIG TILLBAKA OCH ASGARVAR RAKT I ANSIKTET PÅ EN POLIS.

SKÄLVAN PÄRLAN SMÄRTAN VÄGRAN

ur en dröm från i natt

Det är en fest, som när jag var tonåring och fri
som när jag var osäker och efterhängsen
en fest ute , en folkets park med mörker att gömma sig i , drömma i
längta efter att han ska se mig
inget händer, jag följer med på efterfest, alltid dessa efterfester hemma , i skogen i ett hus, stökigt, ensamt och fyllt med folk på väg hem

jag i en soffa, trött
tar på migmin tjocka jacka och sjalen och frågar : går det nån buss in till stan?

nej nej nej, skrattar värden, alldeles för sen jag vill hem
Bästa kompisen har alltför roligt för att se mig
jag sitter i soffan

allt skärps, vi ska nu göra oss klara för att gå
de två som har nyfödda bäbisar ska lämna dom eller ska de med oss?
jag fattar inte, jag har min hund med mig, hon ska med , det bestämmer jag.

vi ska rigga huset så det sprängs, vi ska försvinna i natten, ut i mörkret som nu är kall vinter.
Vi får lämna allt som ej behövs. vackra kläder, alkohol, mat tar vi med oss. jag vet ej , jag tycker det är otäckt,
många springer runt och fixar det sista, vi ska dra strax, jag väntar med min hund och en ryggsäck, jag hör att bäbismammorna letar efter sina barn. jjag såg dom i varsin låda, omstoppade, sovande men ska vi lämna dom? ska de bara svälta i hjäl?

jag blir rädd och kallt, jag går ut med Hunden utanför, stela stjärnor blickar på. så nu vet jag , det är den sista dagen på jorden, vi måste fly, sätta oss i säkerhet. jag och min hund, bara jag har henne klarar jag mig,
ska jag följa med alla eller dra vidare själv? en stor buss startar, vår busschaufför var med på festen och han ska nu köra oss alla, vi är många, kalla och skakande upphetsade, jag går in i bussen och det är halt på vägen , jag ryser.

läka

Det hörde höga rytanden och skrik från balkongdörren. Hon kastade saker kring sig i lägenheten. Där rök fjärren, där flög soffkudden med rosenbroderierna. Den jävla muggen fick gå itu.Åt helvete med allting. Det gjorde så ont. Himmel vad det sved i hjärtat , som en fysisk skada efter en bilkrock. Pang, bom, hjärnan i vindrutan,alla hjärnceller i kris, ratten rakt i magen. Tänderna åt skogen!

Om det ändå hade varit en bilolycka. Då kom ambulanser och vänliga medmänniskor springande, då plåstades man om och täcktes av en filt och man blev buren till ett säkert ställe. De hade lagt min sköra nacke i en rejält stödbandage och gett mig extra luft att andas in för att lugna mig. Jag kanske till och med hade fått smärtstillande som funkade!


Men icke , Här satt hon på en vitt Ikeabord i verkligheten och storgrät av ilska. Eller var det sorg...? hon visste ej skillnaden ens. Hon började rycka i sitt långa hår och slet av hårförlängningarna hon nogsamt satte i i morse. Bara fem timmar sen. Bara en hel livstids sedan.


-Vad ska jag ta mig till?Hon talade rakt ut i luften där hon satt. Vad ska jag nu göra? Ringa någon och be om hjälp? Googla runt lite? Ingen aning men hon tog fram pcn. Klådan i hjärtat och illamåendet la sig något. Det var sen eftermiddag och solen höll på att gå ner. Kanske hon skulle sova lite. I röran i lägenheten stod ett juicepaket. Halvtomt som vanligt och ljummet.

sommarnatt

Det är stilla
min himmel
din skog
vi väntar

en signal
en rörelse, vem? vaD?
Snigel kanin älg.
soft
sommarkväll'tyst
inget annat
inget alkohol
inget
bara vi spejar ,
Vi ser
ut
så! ut ensam himmel, ensam kväll
sommar kväll
vi är här i skogskanten

svår funnet

Nåt svår funnet
nåt hemspunnet
till stulet levande

jag har sett dig trevande
låt spjället sätta sig
lägga sig, ställa sig
låt vinden vända mig
emot dig
sista dagen

om detta vore sista dagen
innan allt tar slut
var skulle du då placera din investering
vem skulle du då då vilja sitta med på en parkbänk , om du fick välja.

Vi får inte välja

när jag och du och dom där borta vid t banan, basketkorgen , på strandpromenaden, de ömt omslingrande, de arga , blöta, tilltufsade ska möta slutet.
Vem tror på mening då? vem har en aning då? Vem finner något då?

Maktkamp

jag är blå som strindberg, det maler i bröstkammaren
jag är röd som engla vid vägkanten sinnesrubbad glad innan
jag är den du inte vill möta en mörk kväll i skogen. Illvillig
du väntar på mig
jag har ont i dig
seglande
tänker jag på dig min kära
stegrande lufsar jag inåt
mot dig min kära
eld
silke visdom
jag har det
du vaknar intill mig
sick
im sick
vi dalar


En metod

Jag har en ny metod. Tjock och orkeslös satt jag i mjukaste soffan en lördagsmorron och slötittade ut på min omvärld genom internet.
Det satt åt och kliade och var varmt fast det var 13 grader kalltute. Linningen på mina favvopyamas skar obetänksamt in i fläsket jag omgavs av. Ingen Bh så mina vänner tittsen kändes tunga mot den midja som en gång fanns.
Jag hade återigen abrupt kastat mig handlöst av en diet som jag påbörjade bara för 12 timmar sedan. Varför känns det alltid lättare på fredagsnatten att starta med något nytt svårt och utmanande?
Jag gjorde det igen och levde cirka tre timmar i ruset av mitt beslut som tillslut surnade, blev platt och fisaktig redan vid två på eftermiddagen. Vid tre stod jag inte ut längre så jag tog tjocka jackan och stora mössan med tofs och störtade till ICA nära för påfyllning av hungermonstret. Det var ett beslut av glädje fröjd o jubel i hela fyra timmar innan jag matt och dimmig i chipsbakfyllan fann mig själv nersmetad av dipp(lök) och chips och en stor påse(nu tom) ostbågar chili.
Det sved bak i munnen. Drickbart? Jag drack och drack och drack kallt vatten direkt ur kranen och fann mig sedan stå framför hallspegeln några minuter senare.

De facto. Detta var inte en bra metod för att gå ner i vikt.Här är jag igen. Det funkade inte.
Jag slösurfade med den inre skamkänslan som styrde sökorden. Var kunde jag finna ro , balans, svar på detta dilemma? Det är många dieter jag testat och misslyckats med. Dukandieten, viktväktarna, stenålderskost, LHCF, kålsopppa och pulver. Ingen verkar funka för mig! vad ska jag göra?
Av en händelse på facebook såg jag en avlägsen vän som postat ett ordspråk jag aldrig hade hört eller ens tänkt.

Faan flög i mig och jag fick som ett slag rakt i hjärtat. Varför äter jag så mycket? Varför kämpar jag så mycket? Start a riot! Starta ett uppror.
- JAA! Upproret var jag, inlåst i ett tankefängsel . Jag jobbade så hårt med att misslyckas och gjorde det ju alltid! Varje gång! Vad gör att jag låter den kampen ske mot mig själv? Det bästa och enda jag har? Varför fokuserar jag all energi, självhat och inre skam mot mig själv när det finns så mycket annat att kämpa för i livet, tex livet självt.
Vad vill jag ha för liv?
Jag skrev ut det lilla broderade ordspråket och satte upp det på kylskåpsdörren. Nu fattade jag bättre! Nu skulle jag ta åt mig detta!

walkabout

Elgiganten erbjuder nu sextio månaders avbetalning.
jag ser på tvrutan, dras in till verkligheten. vad säger dom? 60 månaders slaveri för en tv eller en expressobryggare eller en vad?
jag går ut. rakt ut i natten.
Ut i vinternatten, rätt klädd och förberedd.
jag går ut och går , på natten , jag vet det är tokigt , dumt , obetänksamt eller bara det bästa valet.
Bort från tvn bästa råd och reklamens sugande kraft. Vi vet vad livet ska innehålla eller?
nej jag misstänker vi i sitter fast i tv soffan och utan djupare tankar leds in i att köpa mer större skärmar, bättre kaffe, längre liv, smalare midja. Vi leds vid näsan rakt in i en pseudovärld vi inte ens valt att tilhöra. vad är livet?
jag tar mina första steg ut i natten , de är halt på trottoaren, jag halkar lätt, men tar fart och travar framåt.
kallt ute inga stjärnor, bara mörker utanför förortens vägljus.
bortanför mitt hem , ute , kallt , halt och jag tänker inte mer på tv bruset bara på hur kallt det är och att jag fryser mer än jag trodde, jag brukar inte frysa. Jag saknar något , minns inte vad det kan vara, jag travar på i natten ensam , du skulle sett mig men jag går bara på utan tanke om våldtäktsmän och frysskador. jag vet inte längre. varför gick jag ut? luften är fräsch, ny, som den alltid varit. prommenaden är en slinga , jag verkar ha gått runt mitt kvarter och en ett till, ett kvarter bortanför, jag vill hemåt nu. sambo, hund, varm säng, ett glas vin. det är min ensamma vandring tillbaks som räknas. rakt fram, människor med hundar, bilar, snö på vägen , halt, jag vill hem nu, jag återvänder hem och allt är bra i min värld.