Om ett välkommet förslag

Han hade mig bunden hand mot hand, fot mot fot, det skavde och klämde , var obekvämt.Jag skulle inte klaga. Han hade dragit en filt som luktade snus över mig innan han gick.
Jag hörde hur han reglade ett lås, klampade i en trapp, sen tystnade allt. jag var ensam obekväm. Rädd. Jo jag var rädd. Jag kände det var svårt att hålla tillbaka tårar och skit men jag fokuserade på det , spände mig , i de kroppsdelar jag behärskade och det lättade.
Senare vaknade jag . En ny dag, ett nytt slags ljus på väggen ovanför, jag behövde kissa. En tystnad som hotande. Jag mindes. jag vaknade och mindes.
Skrammel utanför, en signal av något slag, en bil, körde förbi. jag väntade. Illa stel och öm, Jga väntade in honom.
Jag fick ett förslag. Han hade ej kommit än. Jag låg i min position avdomnade kroppsdelar och allt, jag tog ett slags djupt andetag och visslade ut luften, Ingen speceill medlodi, bara ett visslande ljud jag förmådde.Ingen skulle höra det. Det var bara jag. Filten hade hasat ner, jag såg skuggor och ljud, vägg och tak. jag hade en plan djupt därinne. Sommar mindes jag, liv mindes jag men allt hade ersätts av mörker och ont.
han skulle komma igen antagligen. jag väntade stilla, domnad. Ingen hunger , ingen fråga bara väntan. Då kom han.Jag såg hans ögon, mörka vågade. jag sa inget, vill sjunka in i madrassen, log troligen mot honom, för saken skull, för det var det enda jag orkade frambringa. leendet. och han log tillbaka.,