Utmaning 134-vykortet

Skriv om bilden:

Det var tur att jag aldrig låg med honom. Han hade velat och luktade gott, olivtvål och sportig deo och han smög sig nära och min kropp dansade av allt vin jag hade hällt i mig men jag hade sagt nej . Han var min chef. I snömodden på väg hem ångrade jag det en aning men mest på grund av att det var ensamt hemma.

Nu på planeringsdagen baxnade jag och Torkel med nästan öppna munnar. Chef ett och två hade precis presenterat vår nya drive för hösten 2009. Vi skulle helt sluta träffa kunderna utan bara tala med dem i telefon. Ledningen hade kommit på att det var det mest effektivaste sättet att bedriva verksamheten, då sålde vi bäst. Alla satt och visste inte vad de skulle tro.

Torkel jag och Sabete var nyast anställda och hade tagit detta jobb för att det skulle vara en stor kundkontakt live. Nu ändrades allt. Jag bet ihop och förskte greppa att det jobb jag fått var borta. Det fanns bara två sätt jag kunde hantera det genom att söka annat jobb och lämna skeppet eller genom att gilla läget och försöka påverka.

Jag hade inte lust med något av dom, jag satt och bad att semesterveckorna skulle komma fort så jag fick gå hem och fundera på vad jag ville. Nu kändes allt hopplöst och att jag satt fast som i ett skruvstäd.

Nästa projekt skulle presenteras därframme vid whiteboarden så jag pep ut i hallen.
Där stod Sabete. Hon lutade sin panna mot ett fönster.
jag smög fram bakom henne och viskade: Hur är det?
-jo , hörde du?
-ja, tyvärr så...
-jag säger upp mig, detta var inte vad jag anställdes för...
-jag lämnade ett roligt jobb på Astrolabo för detta!
- Herman är en j***a svinpäls !

Det var en himla tur att jag aldrig låg med chefen, de första veckornas smekmånad kunde ha haft en helt annan innebörd och nu när han drivit igenom denna stora förändring bakom våra ryggar så skulle sveket varit för stort för att kunna ta . Det var personligt nog ändå.

Han hade gett mig ett gammalt vykort med oskriven baksida dagen efter vår flört. Jag hade det hemma på spegeln. När jag googlade det fann jag att det var en vykort av ovanlig sort med ett pengavärde.
Nu såg jag att Sabete hade en precis likadant i handen. Det var fuktigt och fläckigt. Hon storgrät. Han hade bedragit oss båda på alla tänkbara sätt.

Utmaning 133- Bonde söker fru

Andorra sökte efter en man och hade fastnat för Stamos en man i "Bonde söker fru". Det var först hans ögon, de var mörka och sorgsna. Andorra satt med Tv4 bloggen uppe och satt och zoomade in och ut så hon kunde se på hans bilder i närbild. Det var väldigt bra för Andorra hade lite svårt för vissa saker. Stora porer på näsan tex , det var ju tecken på att han var alkoholost eller allvarligt sjuk.
Andorra hade planerat väl den dagen när hon skulle skriva brevet som skulle fånga hans intresse. Hon tog ledigt från sitt jobb som receptionist på ett cykelföretag och köpte hem ljusblå ar att skriva på. Det skulle inte bli något långt högtravande brev .
Andorra hade
lånat Elsbritts digital kamera för att kunna ta vackra intima bilder att skicka med.
När det blev lunch var brevet klart. effektiv som hon var satt hon på ett frimärke och cyklade själv till TV¤huset för att lämna det rätt til receptionen.

Tiden gick. Andorra var så övertygad över sin framgång att hon väntade att de skulle ringa ganska så direkt för att få med henne till programmet men inget hände.
Veckorna gick och Andorra blev allt surare och surare. det måste ju ha blivit något fel. Trailern med programmet kom allt oftare vid reklampauserna. sen en dag ringde TV4 och andorras hjärta flögupp i hjärtat. De ville ha henne med, kunde hon? inspelning startade på torsdag?
Oj Andorra svettades och frös om vart annat. Klart hon tackade Ja men så snabbt. Nu räckte plötligt inte tiden till för allt hon skulle ordna innan.
Lära sig några fraser av colombianska för att imponera på hans mamma, spraytanna kroppen, gå ner några kilon, och läsa på allt hon hann om små svenska slaktsvin.

Utmaning 131- Det skulle hända en Måndag

en måndag att längta till.

en natt ringde telefonen
och jag berättade att det skulle hända honom något väldigt speciellt och underbart
om han höll ögonen öppna
om han var observant
om han la märke till det

Han var yrvaken
mitt i natten som det var
oväntat som det var
så lyssnade han intensivt
och undrade vem som ringde
är det det Lotta?
är det du Annalena ..?
Nej sluta att skoja med mig, är det du Lotta?

Jag var tyst förstås för jag hade inte dessa namn
jag kallades inte något sådant
men det kunde inte han veta
för han visste inte
uppfattade inte
att jag var någon helt annan
än de han förväntat sig

Det blev tyst ett tag i luren
jag tog sats och gav den första ledtråden

till när det fantastiska skulle börja hända
honom

Det skulle börja en måndag.

Utmaning 132-På kontoret

Skriv om något du (eller din huvudperson) skulle vilja lära sig.

Ellen Dilling tror inte att hon har något mer att lära av sin arbetskamrater.Hon ska vara med på en planeringsdag och vet redan agendan då hon smygkikat i chefens kalender, bara för att den låg där. Så hon vet att en av den dagens punkter är att lista vad man önskar lära sig mer om .

Ellen sitter på sin röda pilatesboll och funderar. Måste komma på något bra att ta upp . Ingen kan förståss ta att hon redan kan allt hon behöver kunna. Egentligen skulle de ju fråga henne vad hon kan lära ut. Elen suger på en av hårtestarna och småler.

De som ser henne i hörnet vid vattenkylaren ser bara det blonda hårsvallet och den breda rumpan. Ellen satt alltid där när resten av arbetsgrupppen fikade i kökshörnan. Hon hade sin "vattendiet"sa hon bestämt om någon frågade. Det var väldigt viktigt för henne att hålla sig till den. De som såg henne såg aldrig att hon drack något vatten men det kunde inte sägas rakt ut. Högen med Måbra och häntExtra låg på bordet brevid. Ellen var avdelningens friskvårdsombud och stolt över det. Rykten gick att hon hade förhandlat fram dessa tidningar som ett friskvårdsförmån vid sin löneförhandling. Ingen visste sanningen .

Assistenten Carina Benson sysslade med annat vid kopiatorn. Hon tänkte på planeringsdagen av helt andra skäl. Urban skulle ju med och hon hoppades att de hamnade i samma grupp. Hans hela namn var Urban Stjärna ch det var han på många sätt. Han var fräknig och hon hade kommit på den allra bästa komplimanger för honom så han skulle lägga märke till henne. Hon skulle utbrista , när de satt tillsammans tex vid kaffepausen eller vid en gruppövning att hans händer verkade beströdda med guld. Det var ovanligt vackert sagt tyckte Carina själv.

Vanja Winka stod i dörren och såg på Carina och Ellen. Resten av kontorslandskapet var tomt. Folk flydde den när de inte var tvungna att vistas där. Alla ljud ekade och man var alltid synlig.
Vanja hade arbetat för att alla skulle sitta i samma rum och hade länge varit övertygad av att denna "amerikanska lösning" skulle var det bästa men nu ångrade hon sig. Stressen att hålla upp det postitiva kostade henne ett elakt magsår och nu hade hon sökt ett annat jobb.

Efter planeringsdagen skulle hon berätta för alla och enhetschefen kunde börja söka efter en efterträdare. Hon hade gjort sitt och kunde inte visa den svaga sidan av att ändra sig.

Nej det var fel, hon ville bara inte visa att hon ändrat sig.
Det var en ledarskapsgrej.

Utmaning 128

Skriv om dubbla budskap.

Han lovade saker
ögonen på honom gjorde det
själv sa han sällan något

Jag kände på hans varma handflata
att han ville komma närmare
han lät mig hålla den
invid min kind

men vi stannade alltid
bland andra

en dag satt vi helt ensamma
på väg någonstans
ihop

bilen fick punka på motorvägen
och jag märkte hur allt
drabbade samman
innuti mig

och revolutionerade,
stormade bastillen runt mitt hjärta och...

han backade våldsamt undan
och grep efter
sin mobil

vi blev upphämtade
av hans fru

Utmaning 127

Skriv om att lösa ett problem på en plats där du inte förstår språket.

jag står bakom
han framför
en dag
det var bara så
det blev

Han såg mig innan jag såg honom
sa han
huvan han bar
dolde hans utmärkade utseende

Vi sa inget
för vi kunde inte
yttra något i vacuum

det slutade bättre så här

Utmaning 126- Fabrik i idyll

Jag står mitt i trädgården, den ser vild ut, som jag känner mig just nu. Mina tankar far som svalorna ovanför mitt huvud, lika uråldrigt raka och gripande drar dom mig vidare, de dyker och svänger och vågar sig vidare i dansen.

Det är helt ljust ute nu, jag står kvar där jag stått sedan kl 2 i natt, ingen trötthet i världen slog ner på mina axlar fast de låg på lur hela tiden.
Jag ser att huset är vackert i dagsljuset.Det är konstigt att tänka på att något så oskyldigt vackert döljer något fult.
Jag står kvar och solen flyttar sig bakom mig. Jag ser inte om någon är hemma i huset och det bryr jag mig inte om heller. Jag har bestämt mig för att stå kvar i syrenberån tills jag såg henne.

En liten gul bil kör in på gården och parkerar i gruset. Ur stiger damen, haltar och hostar i den tysta morgonen. Bilen backar ut och kör vidare. Hon står där och ser på sitt hus. Jag ser inte hennes ansikte men jag antar att hon ler mot det sommarvackra. Hon är lyckligt lottad.

Nu ser jag bärväskan på axeln. Det är av modern sort som ser ut som en vanlig väska. Jag ser Tulips röda päls genom nätet. Jag får svårt att stå still. Allt innuti mig vill dundra fram och slita åt mig min vän och springa iväg. Mitt hjärta manar på. Det blir svårt att andas. Jag tar tag i den andra handen och trycker in naglarna i handflatan.
....................sen kastar jag mig ut ur grönskan.
Allt blir som jag tänkt mig. Jag överraskar tanten och får ett försprång genom att knuffa i kull henne och slita åt mig väskan. Jag tar grinden i ett strålande hopp och springer ut, rakt fram tills jag kommit runt ett hörn. En snabb blick bakåt om jag är förföljd och sen tittar jag efter i väskan.

Tulips bärnstensögon är uppskärrade men hon ser lite igenkännande på mig. Jag tar upp henne ur väskan och känner igenom hennes tunna päls. Den är förändrad, hon är avmagrad. Hon piper lite när jag undersöker henne och då känner jag något som jag inte förväntat mig. Hennes små tuttar verkar svullna? Det slår mig direkt att hon kan vara med ungar.

Tanten var känd för sin kattungefabrik och för att inte ens ta hand om katterna bra och eftersom min Tulip hade varit försvunnen i tre månader kunde allt möjligt ha hänt henne. Nu hade jag tagit tillbaka henne och om hon skulle ha ungar så skulle de bli omhändetagna av bra familjer och inte bara för vinnings skull.

Utmaning 123- Ainas ankomst

Skriv 5 favoritord på A och en berättelse där minst två av dem är med.

Det rytmiska slaget av hästhovarna kändes i hela min kropp. mest dunkade takten mot hjärtat. i galopp hade hästen alltid två hovar i marken men det kändes som vi flög fram mycket högre över marken.
Jag längtade och hästen ville det jag ville så vår hastighet bara ökade och ökade. Hinder som bäckar eller omkullvälta träd såg jag inte ens, glömsk av allt som kunde hända, glömsk av verklighetens fasta material.

Snart skulle jag träffa min älskade lillasyster. Hon skulle komma med båt från fastlandet och kände inte någon i hamn. Jag hade tänkt vara där innan båten men jag kunde inte komma ifrån förrän nu.
Potatisen var upptagen och Ängla och Ruda skulle sätta igång med stortvätten. De skulle sakna mig för jag var den starkaste av oss alla men de skulle jobba på utan mig. Gården hade massor av starka händer att ta till.

Hästen och jag kände varandra väl men jag blev snabbt öm i ryggen. Det var ovanan. det var länge sen vi hade gett oss ut på en längre ritt. Nu skulle nya tider starta.

Slavandet med jorden och djuren hade redan tagit hårt på min inre frihet . Nu när lillsyster Aina kom skulle allt bli annorlunda. Vi var bägge fria själar som skiljts åt då vi inte haft makt att fatta egna beslut.

Nu såg jag havet. Det såg vildsint ut med vågorna som skummade. Jag blir alltid orolig för båtresor då det är så onaturligt sätt att färdas på, så dödligt. Fasta markens grus och gräs kändes säkrare. Nu levde jag på en ö så hon hade varit tvungen att ta sig hit över havet.

Jag såg ingen båt därute så jag hoppades att jag skulle finna den i hamn redan när jag kom till den lilla staden. Jag nästan vände direkt. Hästen ryggade tillbaka. Man fick hålla för näsan redan vid tullporten , det luktade skit och ägg.

Det var svårt att förstå varför människor ville bo så här tätt ihop innanför höga murar. Nu skulle jag bara ta den hala och branta vägen rakt ner så skulle hamnen ligga där.

Ingen båt inne, bara några mindre fiskebåtar som sålde fisk.Måsar skränade kring dem.

Allt jag kunde göra var att se till att min häst fick vatten och jag lite bröd. I ränseln hade jag lite så jag gick och satte mig så jag skulle se hamninloppet.
Det var vindskyddat. Jag drog ner den stora mössan längre ner över ögonen så inte mitt kön skulle förråda mig. Då kunde det gå riktigt illa.

Utmaning 122- Baksidetexten på boken om mitt liv!

De första Fyra decennierna innan den superkvinna om vi alla känner träder fram, nu i bok.

Nu är allt det hemligstämplade materialet släppt efter 75år i bankfack på Bonniers.
Möt kvinnan via hennes egna ord eftersom alla hennes 113 dagböcker nu publicerats och tolkats av sju ledande psykoanalytiker/litteraturprofessorer världen över. Sedan har filmade intervjuer från de framgångrika åren gett viss kunskap om hennes val i livet.

Ny fakta har framkommit som aldrig tidigare berättats.

Vi får följa dessa år från den detaljerade början med djupintervjuer av nära i familjen. Hur upptäcktes hennes talanger, hur utvecklades de och hur påverkade "de svåra åren" hennes framgångssaga.

Detta är en utvecklingsroman att beröras av , en saga , ett epos i nutid från 60-talets livsbejaknade vardagsrealism till 00-talets facebookssocialism i storstad genom ett 10-tal i krig och hjältemod som sedan leder fram till den framgång vi alla känner till genom 20 och 30talet.

Hon gjorde allt hon önskade. Blev en högt älskad författare, sprang Ironman och marathon tre gånger efter hon fyllt 57år, uppfödare av prisbelönta och interlligenta schapendoes, älskad och oväntat rik på vänner, älskare och vackra bostäder världen över men alltid med tid över för de som behövde henne.

*läs om hemligheterna!
*läs om de hon älskade!
*läs om hur hon tränade sig i form!
* Läs om hur hon till slut blev rik.

Se bilderna som aldrig tidigare publicerats!


Förändra ditt liv, läs boken som strax blir film i Hollywood.

Utmaning 121-Husdjuret

Skriv om ett Udda husdjur:


Har du sett min Undelat?
han har läppstift och han gillar tomat.

Han är inte fågel och inte fisk
han sitter i fönstret och väntar på smisk.

Han har inget namn än
för han sitter i skamvrån
han bet av min stortå
och jag måste säga ifrån.

Han önskar allra mest
att han vore en häst
men svansen är för kort och buskig

han försöker trava lätt
när vi åker bort
men det faller alltid på att han är så läskig.