Utmaning 227-Fångad

Skriv om protest.

En av lamporna slocknade och sen var det mörkt i hela huset. Ulv stod vid trappen och visste inte om han skulle våga ge sig upp för dom till proppskåpet eller bara gå och lägga sig.

-Ulv pojken ropade hans mamma, kan du gå upp och byta proppar??

- ja mamma, jag håller på men,..

Det var myckjet mörkt i trappen och ulv hade inte vuxit ifrån sin mörkerrädsla.Ett steg tog han men blev stående. Köksklockans tickande överröstade allt nu sedan tvn slagits av. Hans mamma satt vid kamninen men hade lagt ner sin virkning.

-Vad gör du där ute, ulv?

Han stod på första trappsteget och skymtade kanske ovanvåningen. Det var becksvart och han kunde inte ens föreställa sig vad som kunde finnas däruppe.Vad som troligen lurade på honom bakom dörren däruppe.

- Kan jag ta ett ljus? frågade han in i vardagsrummet. Jag skulle ju kunna ta ett ljus..

- Nej då lilla gubben, inga levande ljus i trappen nej det vet man ju hur det kan gå.. Du som är så klumpig också..skynda på lite nu, Jag var ju mitt i rapport.

Ulv stod där han stod försökte hitta någonting innuti sig själv som skulle kunna lugna honom men tvärtom kändes han sig bara mer övertygad om att det var någon däruppe. Han tyckte det till och med knakade lite i golvplankorna.
Han smög in i kaminvärmen där det fanns ljus.

- Jag kan inte , du vet att jag inte kan..

- snick snack , har du inte växt ifrån det där ?Mammans röst var missnöjd. Så lägg in lite fler vedträn då, odugling.

Ulv bet ihop och gjorde som hon sa. Då såg han att det var de sista vedträna i korgen och att han visste vem som skulle vara tvungen att ta på stövlarna och gå ut och hämta mer.

Elden sprakade uppstudsigt i kaminen och ett par minuter slappnade de bägge av. Med blicken i knät och sedan mot den tysta tvn kände Ulv med händerna bakom sig i stolen. En av hans träskor låg där. Avsparkad , bortglömd sedan han kom in från badet tidigare på dagen. Han hade varit glad då. Längtat att träffa sin mamma för att få berätta en fantastisk sak.
Han vägde den i handen bakom sin rygg och funderade på om det var den vänstra eller den högra. Kände med fingrarna runt läderkanten och där kände han hålet. Den högra alltså som tidgare under veckan fått sig en rejäl stamp av ett fruntimmer. Han log och fick igenom sitt pekfinger. När skulle han få berätta?

Hans mamma nickade till lite i sin fotölj och då ställde sig Ulv upp med den högra träskon i handen högt över sitt huvud och slog den sedan med en rejäl kraft rakt in den gråa skallen.
Peruken gled på sned och han la den rätt under tiden han måttade för nästa slag. Han skrek ut orden:

-Jag har träffat en kvinna mamma!Hon trampade mig på foten och log och vi ska ut på bio på lördag. Hon har långt svart hår och bor i stan. Hörde du , Irina bor i en stad!!!

Nu snyftade han fram resten:

-Du tog mig aldrig till staden mamma. Mammaaaaaaaaaaaaaa!

Inga kommentarer: