Bluff

jag är en bluff
jag är en hon som sitter som en man i tunnelbanan och röker blå blend bland gamla tanter. jag är en du inte känner men har gult som favoritfärg. Jag har astma och herpes och ont i magen ibland men det ser du inte när du rör dig mot mig på bussen. Det smittar inte. Det vet jag , jag har försökt smitta av mig men ingen drabbas.

Jag är kriminell bland änglar, du drabbas inte av det heller antar jag. jag försöker ta plats

Jag en skugga mot kioskväggen lutar mitt ego ut från er alla. Du ser mig men kan inte tro det är jag. Vi möts , åter och åter igen, på samma buss, i samma vagn , står i samma köer till bankomaten , duckar samma regn men jag är den drabbade.

Varje dag sitter ni alla, du och din man, dina barn och era kollegor och ser ut i tomheten.
Du möter mina blickar ibland men ser mig inte.

Se på mig, låt mig se dig,bli min skugga, bli min slav , låt mig bli nån innan mina rökpauser blir dina enda drömmar .De är väggarna som famnar smittan.