Här där jag bor
där jag bott i tre år ganska så precis
varav två år med Hunden, är oemotsagt det mest hemlika hem jag nånsin upplevt,
som vuxen.
Folk känner mig, hälsar, pratar med mig , det finns en naturlig gemenskap här jag aldrig upplevt.Jag är sedd och känd på ett lagom sätt.
Det är Hundens förjänst.
Kan jag nånsin få detsamma någon annanstans?
2 kommentarer:
Jo, jag tror det. Men det tar tid att bygga nytt... Du har kommit långt, ju!
Kram
puss
Skicka en kommentar