nytt inlägg sen

sen
sent
senaste'

jag tycker att han förföljer mig nu
alldeles för sent

förstår inte varför han från 1989
står in min hall
väldigt levande
med två barn och samma tjej
han lämande mig för
kvar

hur?
ångest
eller fanayiser
bittra sådana
för jag misstänker det blir detsamma nu
så många år efteråt
jag 'r densamma
hur kunde han?
hur känner han idag?
och jag rädd det ska upprepas...

4 kommentarer:

Kalle Byx sa...

Förstålig rädsla.

Toffs sa...

Bra uttryck. Gamla spöken är de värsta.

Grå papegoja sa...

Bra skrivet!

Pärlan sa...

Bra känsla, bra skrivet!