Färre

jag är döpt till Lisa men kallas Lale
inte något h på slutet
bara Lale

en lärare i femman hade svårt med mitt namn
vågade aldrig liksom uttala det
rakt på
rakt ut
utan sa

la....nånting Sundström
för det var mitt efternamn

förstod det aldrig
mitt kallenamn
enklaste av de enkla

två betoningar
la
le

vi blir fler varje dag
varje månad

vi som sticker ut
fast inte har täckning för det

enkla vanliga flickor

utan speciella talanger och utan erkänd skönhet

vi fortsätter att dyka upp
dyka fram

 Du måste ha sett oss
eller blir det så att vi blir färre.

5 kommentarer:

Malix sa...

Underbart!

Lillemor sa...

Du skriver igen och jag är glad för det, dlad också för den här texten med dess inneboende styrka, nästan obändigt. Och jag som är en sucker för rytmen i texter - snyggt!

skimmer sa...

tack alla

marmoria sa...

Roligt att få se dig här igen! Tycker mycket om din text. Bra gjort.

Kalle Byx sa...

Den var riktigt bra.