Tema bedåra

Ulrik Stjärna log. Ingen såg honom le detta ovanliga leende för han stod i mörkret.
Utanför hennes hus, bakom husknuten.
Uppknuten tänkte han, till hennes hjärta, Om hon bara..

Det var kallt ute, sällan hade han längtat så mycket efter den svarta dunjackan med luva som nu. Det var ju bara september, vanligtvis en eftersommarmånad, för han hade tänkt rätt när han planerade detta.
Och nu?
Ja saker har sitt pris. Kylan kanske är bara ett av prisen man ska betala för att få njuta av den bedårande Belinda.
Han var lovade detta. Så kändes det. Man ska följa sitt hjärta hade han läst och det var det han gjorde fast det var kallare än han tänkt.
Snart skulle hon gå ut med hunden. Han pillade på sin mobil och kollade tiden.
Ja snart. Hon var en vanemänniska som de flesta kvinnor tänkte han, för det hade han förstått tidigare , hans mamma hade varit likadan . Ville alltid ha allting på samma sätt varje dag , samma tid.
Inget fick rubba rutinen, speciellt inte han. Det hade han fått klart för sig. Han var ju nåt ynka som hon hade satt till världen och därför skulle han lära sig världen av henne.

Och nu utan mamma så.. Ja han hade ett hjärta och behöver följa det. Kylan gjorde honom inte så mycket nu. Det var väntan som var värst. Väntan på ögonblicket då hon skulle möta hans blick och se det han kände och sedan skulle det bli dom två för livet.

6 kommentarer:

marmoria sa...

Bra

Kalle Byx sa...

Håller med. Fint!

Cecilia Sahlström sa...

Jag växlade mellan att se honom som en enstöring, svårt med gränser, upphakad och besatt och se honom som en man som troget håller sig i närheten av den han är förälskad i, för att hon kanske en dag ska se honom, upptäcka honom, älska honom... Bra! Cissi

liselotte sa...

Bra skrivet. Nyfikenheten vâxer vem är han egentligen.

Anitha Östlund Meijer sa...

Jag håller med Cissi. Texten gav mig stundtals rysningar eftersom jag inte riktigt visste om han var god eller ond. Bra skrivet!

Lillemor sa...

Bra, bra, gillar att man inte riktigt vet vad han är.