Utmaning 284 - 11 oktober Skriv om något du aldrig gjort, som om du kunde det

I början har man en massa egna ideer och tankar om vad som är snyggt. När man kommer in i ett gräsligt vardagsrum med inplastade soffor och guldänglar vill man ropa ut av avsky. Det lilla ljusblå sovruymmet med mörkblå kollonner inbjuder bara till tyngd och oro. Så som folk möblerar är ju inte ens modernt under 2000talet.

Man vill ta in storsläggan och slå allt i krasch framför ägarnas ögon och sen på något sätt doppa deras nosar i skiten så de skäms. Man vill spänna fast dom i en maskin där de intravenöst och intramentalt får i sig det som verkligen gäller i ett hem.
Så gör man ju inte . Jag har nu jobbat med inredning sedan 17 år. Jag är förlamad i de muskler som kräks nuförtiden vilket är bra. Jag tjänat större pengar nu när jag inte lyssnar till mitt hjärta. Min personliga magkänsla är förstoppad någonstans i det förflutna.

Jag kan detta med inredning. Jag har en mild smak bak i gommen av svavel men som får mig att stanna upp och vrida min hjärna ur led åt det håll som de boende önskar. Min emotionella spårhund drar snabbt in lukten i hallen. Ser stövlar, skor, vantar på elementen. Jag ser de färger som föredras och de texturer de har.
Blommigt, rustikt, glas eller latte. Jag finner snabbt vad de önskar att likna för tv program.
Jag ger mig in och betämmer mig. De nickar och suckar, ler och ser på varandra.

En färg är jag bra på -gult. Alltid gult någonstans kanske ett golv, en stilfull stol, en korg med bananer i sovrummet.

Väldigt elegant och passande enligt mig själv.
//Ängla Magbruus

3 kommentarer:

http://tittelina.blogspot.com sa...

Härligt ironisk berättelse, Ängla Magbruus finns säkert i verkligheten.

skimmer sa...

asgarv ethel, jo jag kollade på Sveriges fulaste hem på trean under tiden..

liselotte sa...

Bra text,Gillar den sarkastiska tonen.